Analys av hemsidan

Vem är mottagare?

Eftersom att det är Reuters som är ansvariga för sidan så tror jag att det främst är samhälls- och nyhetsintresserade som är målgruppen. Fokus är Irakkriget vilket gör att man även borde ha ett intresse för det.

Eftersom att sidan är på engelska så är målgruppen engelsktalande. Men texten är ganska lätt att förstå, och det är inte mycket text, så jag tror att de vill få en så bred publik som möjligt när det gäller ålder. Även yngre personer skulle kunna ta till sig informationen i form av bilder och texter. Men de våldsamma inslagen i hemsidan tyder på att den inte är gjord för de allra yngsta.

Vad ska förmedlas?

Min tolkning är att de vill förmedla dels information om Irakkriget och dels så vill de få fram hur mycket arbete Reuters med reportrar har lagt ner på att följa kriget.

Det är som jag ser det uppdelat på olika avdelningar. Filmerna som visas under fliken ”Profiles” beskriver de olika människorna som varit där och rapporterat om kriget och jag tror att de finns med för att Reuters vill visa att de lagt resurser på att rapportera därifrån.

Under ”Timeline” och ”Maps” så finns det information om själva kriget såsom viktiga datum och olika typer av statistik. De tolkade jag som att de vill ge intresserade en möjlighet att snabbt få information om kriget och hur det har utvecklats.

Innehållet består till största delen av snygga kvalitetsbilder och en hel del filmer. Det finns inte så mycket text på sidan. Jag tror att de valt att använda sig av bilder och filmer istället för text eftersom att bilder väcker mera känslor än text och jag tror att de vill få folk att förstå hur hemsk det varit och vilka risker de tagit som varit där.

Vad är målet/syftet?

Jag tror att Reuters syfte med sidan är att visa på hur mycket jobb de har gjort i Irak. Samtidigt som de vill visa vilka fakta de fått fram och ge folk en bild av hur,var och varför. Helt enkelt ett sätt för användarna att få en helhetsbild på ett smidigt sätt.

Rent pedagogiskt tycker jag att informationen som ligger under ”Maps” kan vara förvirrande. Enheterna byts ofta ut, ibland använder de sig av miljoner och ibland anges det i tusental osv.

Diagrammet som visar hur antalet telefonabonnenter ökat är också förvirrande. Det visar egentligen bara att antalet ökat markant, men samtidigt kan jag tänka mig att utvecklingen ser likadan ut i alla länder under just de åren.

Hur är det gjort?

När jag tittar efter möjligheterna till interaktivitet så finns det inte så mycket. Tidslinjen är den ända när man själv kan klicka på bilderna eller filmerna och få se dem. Samt att användaren kan dra med musen så förflyttar sig tidslinjen i olika riktningar.

Självklart finns det hypertext där användaren kan klicka på olika länkar för att navigera sig på sidan.

I övrigt så använder de sig inte av någonting originellt. Sättet de visar bilder och filmer på har man sett förut.

Hypermediacy finns då de använder sig av film, foton och text blandat. Men den är sparsmakad och det finns inga rörliga bilder eller ljud förutom de olika filmklippen.

Jag får inte känslan av att vara delaktig i innehållet. Journalisterna som byggt sidan tolkar innehållet åt användaren. Därför tycker jag inte att det finns immediacy. Sidan känns inte osynlig och man blir inte en del av innehållet.

Rent tekniskt uppbyggt så finns det inga hjälpande gränssnittsljud. Det som hjälper användaren att navigera är att menyn ändrar färg när man håller musen över den och när man klickat på ett alternativ så syns det på sidan vart man befinner sig, interaktionsrörelser.